söndag 26 april 2015

En promenad i solsken

Väntan. De bruna molnen kommer. Men att bara vänta på att det bruna molnen kommer över oss

Jag drömde om översvämningen en gång. Det var som en film för jag simmade i vattnet med min

loverboy och min make blond äldre stark stod uppe på kullen vid den röda bilen och tittade på.

När jag upptäckte honom gick jag upp ur vattnet och min svarthårige unga kille fick vara kvar.

Maken ger mig min vita handduk/ badrock och vänder ryggen till sårad som han är.

Jag följer med honom in i bilen. Den unge mannen blir kvar.

Ny scen inifrån U-båten maken har ett par röda stringtrosor i hand som han funnit ombord. En

ovälkommen gäst är med under ytan.

Ny scen jag rusar ut ur den röda stugan där jag suttit med han syster. I vattnet, i mitten av en fontän

har den gula taxibilen krockat. Maken ligger halvdöd på sätet.

Systern och jag sitter och fikar vid det runda bordet. han vill inte träffa mig. Hon är arg på mig för att

jag gjort som jag gjort. Arg på mig för att jag gått min väg. Arg på mig för att jag gör det jag vill

göra. Sårad och besviken för att hon gör som hon vill utan att tänka på konsekvenserna för någon

annan. Är det möjligt att älska någon fastän man aldrig träffats?

Det sade klick bara för att vi träffades. Vi tänkte på varandra i så många år och plötsligt en dag hände

det att vi träffades. Är det inte fantastiskt så säg?

Det ligger smog över Kina och vattnet är förgiftat av de ädelmetaller som de måste rena producera

fram. Regnskogen i Brasilien skövlas mer och mer för var dag som går. Du oroar dig över de hårda

vindarna som går fram över land och hav. Mer starka vindar och mer blåst kommer det att bli ju

mindre skog och berg som finns kvar som vindskydd. De bruna molnen kommer också oundvikligen

för det smutsiga har smutsat ner alltsedan ångloket uppfanns, alltsedan industrialiseringen, alltsedan

uppfinningen kärnkraft. Det är ny upptäckt. Endast 50 år har kärnkraften funnits, bara några

år kom det fram till att halveringstiden på Uran är ganska långt fram i tiden och djuren till exempel

renarna i norra Sverige får ännu i sig radioaktiva lavar såpass att deras kött är oätligt än idag fastän

Tjernobyl inträffade för typ 29 år sedan. 26 april 1986 hände det. Jag lyssnade på radioprogrammet

om den Sarkofag som byggts runtom det övergivna kärnkraftverket på SR 2014, då hade jag läst

om Energi och hållbarhet (Energy and sustainability) hösten innan.

Så denna låten är aktuell än idag då den handlar om tiden då Tjernobyls svarta regn täckte jordklotet

och skrämde slag på växt, djurliv och människor. Bowie skrev vad han upplevde den dagen i ett

europeiskt land när himlen plötsligt blev svart.

Time will crawl - David Bowie



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar