Visar inlägg med etikett storytelling. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett storytelling. Visa alla inlägg

söndag 29 maj 2016

Vem ska jag tro på?

Grattis alla mammor synes över hela sociala medier. En o annan uppskattar sin mor 365 dagar om året. Men just idag är speciellt mammas dag. Det kommer att bli mat med familjen.

Förhoppningsvis med snälla barn, vad?

Har jag skrivit ut den här texten förut?


När kommer Maria sluta hålla om sitt barn, han offrade sig för människors skuld så tröst behöver han, viskas det. 

Katoliken Nyissa. Där sitter muslimen Wafa, ortodoxa Heba, juden Greta, kristna Kristina. Det är åtminstone fem av

 de ledande stora religionerna som sitter samlade vid ett bord. Langen går och det pratas friskt. Kristina lutar sig mot 

Nyissa och undrar

 - Vad tror du om kristna och katoliker?

Kristna går inte ofta i kyrkan, inte lika ofta som katoliker?

Nyissa stirrar häpet på Kristina.

- Hör upp alla, här har vi en som inte tror längre. Kristina har börjat tvivla på sin religion.

Kring bordet sprids igenkännande skratt.

Greta vänder sig till Kristina.

- Darlin, vi har alla våra tvivel, ingen fara.

Nyssa tillägger till  Kristina. 

- Det du säger visar på att du har en stark tro. Det är starkt av dig att erkänna dina brister. 

Jag förstår att din fråga är ärligt menad, men käraste jag har inget direkt svar. Du vet att tron är starkare i

 ett nunnekloster då du får möjlighet till att i ro meditera. Men när du väl har avlagt ett klosterlöfte är du

 bunden till din tro på ett mer nära sätt.

 Du har min tillåtelse det vet syster käraste, men då kommer vi att sakna dig. 

Wafa tillägger

- Du kommer att behöva utse en ersättare, habibi.

- Heba, den ortodoxa säger

Du behöver gå mer mässor, fler besök i din kyrka för att hitta åter till tron.  

Kristina sträcker ut sin hand mot den som talar.

-Tack för ert stöd allihopa, jag kommer att reflektera över detta. Jag kommer att sakna er också, älskade systrar.

 Frid vare med er.  

Vinglasen höjs i en skål 

- Frid. 

 Alla för en och en för alla. 
One for all and all for one!

Cheers 


söndag 26 april 2015

En promenad i solsken

Väntan. De bruna molnen kommer. Men att bara vänta på att det bruna molnen kommer över oss

Jag drömde om översvämningen en gång. Det var som en film för jag simmade i vattnet med min

loverboy och min make blond äldre stark stod uppe på kullen vid den röda bilen och tittade på.

När jag upptäckte honom gick jag upp ur vattnet och min svarthårige unga kille fick vara kvar.

Maken ger mig min vita handduk/ badrock och vänder ryggen till sårad som han är.

Jag följer med honom in i bilen. Den unge mannen blir kvar.

Ny scen inifrån U-båten maken har ett par röda stringtrosor i hand som han funnit ombord. En

ovälkommen gäst är med under ytan.

Ny scen jag rusar ut ur den röda stugan där jag suttit med han syster. I vattnet, i mitten av en fontän

har den gula taxibilen krockat. Maken ligger halvdöd på sätet.

Systern och jag sitter och fikar vid det runda bordet. han vill inte träffa mig. Hon är arg på mig för att

jag gjort som jag gjort. Arg på mig för att jag gått min väg. Arg på mig för att jag gör det jag vill

göra. Sårad och besviken för att hon gör som hon vill utan att tänka på konsekvenserna för någon

annan. Är det möjligt att älska någon fastän man aldrig träffats?

Det sade klick bara för att vi träffades. Vi tänkte på varandra i så många år och plötsligt en dag hände

det att vi träffades. Är det inte fantastiskt så säg?

Det ligger smog över Kina och vattnet är förgiftat av de ädelmetaller som de måste rena producera

fram. Regnskogen i Brasilien skövlas mer och mer för var dag som går. Du oroar dig över de hårda

vindarna som går fram över land och hav. Mer starka vindar och mer blåst kommer det att bli ju

mindre skog och berg som finns kvar som vindskydd. De bruna molnen kommer också oundvikligen

för det smutsiga har smutsat ner alltsedan ångloket uppfanns, alltsedan industrialiseringen, alltsedan

uppfinningen kärnkraft. Det är ny upptäckt. Endast 50 år har kärnkraften funnits, bara några

år kom det fram till att halveringstiden på Uran är ganska långt fram i tiden och djuren till exempel

renarna i norra Sverige får ännu i sig radioaktiva lavar såpass att deras kött är oätligt än idag fastän

Tjernobyl inträffade för typ 29 år sedan. 26 april 1986 hände det. Jag lyssnade på radioprogrammet

om den Sarkofag som byggts runtom det övergivna kärnkraftverket på SR 2014, då hade jag läst

om Energi och hållbarhet (Energy and sustainability) hösten innan.

Så denna låten är aktuell än idag då den handlar om tiden då Tjernobyls svarta regn täckte jordklotet

och skrämde slag på växt, djurliv och människor. Bowie skrev vad han upplevde den dagen i ett

europeiskt land när himlen plötsligt blev svart.

Time will crawl - David Bowie